Detaljplanens innehall
Ett detaljplan visas sasom en avgjort distrikt gallande nagon plankarta. Ino plankartan beskriver kar tillsammans linjer, symboler samt bestammelser underben sasom far alternativt inte tillats goras. Plankartan befinner si det skrift ino detaljplanen som befinner si juridiskt forpliktande.
At detaljplanekartan hor nagon planbeskrivning, som forklarar syfte, innanmate sam genomforande utav planen. Ibland ingar ocksa andra handlingar saso exempelvis illustrationskarta, sasom enklare visar hurda bebyggelsen kan dyka upp att utformas, eller nagon miljokonsekvensbeskrivning (MKB), saso redovisar vilken miljopaverkan nagon avsedd verksamhet kan leda till. Saso underlag till detaljplanen tas vanligtvis skilda slags utredningar fram, till exempel nagon trafikutredning, dagvattenutredning sam geoteknisk undersokning.
Malsagande
Nago detaljplan anger evigt vem saso skall finnas till uppdragsgivare och ansvara forut saken da allmanna platsmarken, exempelvis gator samt parker. Darpa saken da nya jamna- samt bygglagen kom 2011 kan det finnas till ett alternativt atskillig huvudman pro allmanna platser. Kommunen befinner sig vanligt malsagand sta allmanna platser skad samt enskilda fastighetsagare alternativt samfallighetsforeningar kan existera malsagande. Om kommunen ar huvudman innebar planen nagon sann – sam aven ett plikt – att frigora in jordens underlag saso befinner si planerad forut allmanna mongoliska kvinnor dejting platser. Huvudmannaskap innebar ett forpliktels att placer ino disciplin sam forse dessa allmanna platser.
Genomforandetid
Varje detaljplan inneha nago genomforandetid pa atminston 5 ar samt maximal 15 ar a att saken da inneha vunnit laga kraft. Mirakel genomforandetiden finns nagon garanterad domstol att uppresa enligt planen. Efter att genomforandetiden har vandra ut fortsatter planen att galla men kommunen kan substituera, korrigera alternativt avskaffa planen. Det normala ar att planer fortsatter att omfatta flera ar postum det att genomforandetiden vandra ut. Do aldsta omedelbart betraffande detaljplanerna i Falkenberg ar fran 1934. Genomforandetiden kan karl lasa villi plankartan.
Underbe tillats hane justera ino detaljplanen?
I jamna- sam bygglagen regleras bade vilka bestammelser en detaljplan plikt innefatta samt vilka den far innehalla. Vissa regleringar saso markanvandning sam genomforandetid, tvingas forekomma tillsammans. Ovrigt, sasom bestammelser om till exempel utformning samt stationering bruten byggnader oc markens hojdlage, tillats forekomma med. Alla planbestammelser vara tvungen innehava hjalp i plan- och bygglagen.
Planbestammelser skall besta uppenbara sa att det fardig framgar baksida av underben sasom inryms inom skild bestammelser. De kan formuleras villig olika fason, exempelvi uttryckas sasom ansprak, forbud, begransningar eller premiss. Darfor at det skal bliva klargjort och hanterbart ges planbestammelsen nagon marke kungen plankartan som visar varenda saken da galler.
Inom jamna- och bygglagen finns det villko gallande att kar i vissa baisse amna reglera utvecklingen tillsamman detaljplan (PBL 4 billigt 1-4§). Kravet gallande att bilda en detaljplan uppstar forgott bred storre exploateringar och krav kungen att begagna land- och vattenomraden stav bebyggelse samt byggnadsverk. Skad det befinner si atskilliga skilda faktorer saso avgor om nago detaljplan behovs innan byggnadsnamnden kan bidraga bygglov. Det har att producera med bade saken dar ganska av ombyte som skall intraffa och forhallandena ino omgivningen. Men det ar kommunen som avgor nar och var nagon detaljplan skal goras.
Syftet tillsamman detaljplanelaggning
Syftet tillsammans planering befinner si att justera och befasta ett kvalificerad tillampning fran terrang- samt vattenomraden efter luttrin i planprocessen. Via dom planbestammelser saso anges ino detaljplanen blir anvandningen bruten lan- sam vattenomraden forpliktand.
Det kommunala ansvaret samt planmonopolet
Kommunen ager forpliktelse att planera anvandningen itu land och vattenomraden. Det befinner si flygplan- och Bygglagen som lagger denna pensum kungen kommunen sam saso ger kommunen sjalvbestammanderatt over planlaggningen. Kommunen kan neka till att foreta ett detaljplan sam det beslutet promenera ick att overklaga. Detta kallas sta det kommunala planmonopolet. Det befinner si uteslutande intill varnandet utav vissa riksintressen och inom fragor forsavitt heja sam trygghet saso staten, valtrana it lansstyrelsen, ager en overinseende samt kan betvivla kommunens faststalland.
Beslutande fran planer
Kommunens hogsta beslutande organ, kommunfullmaktige, beslutar forsavitt postulat utav oversiktsplaner samt oftast likas detaljplaner. Somlig mindre samt enklare detaljplaner kan fasten antas itu kommunstyrelsen. Forutsattningen befinner si emeda att dom enkom omfattar e mindre mangd fastigheter ocksa att do icke ar fran officiellt hag.
Benamningen detaljplan
Detaljplaner hette forra stadsplaner alternativt byggnadsplaner (bundenhet villig om kommunen vart malsagand alternativt inte). Aven de planer som upprattats som stadsplaner alternativ byggnadsplaner benamns sedan 1987 detaljplaner.
Medborgardeltagande
Utbredd varenda detaljplanelaggning har allmanhet och berorda, utover lansstyrelsen sam andra myndigheter sam kommunala instanser, tillfalle att namna sig kvar planforslaget under samrads- alternativ granskningsskedet. Syftet ar dels att foradla beslutsunderlaget via att anhopa in saken da visdom och do asikte sasom finns inom det aktuella omradet, dels att framfora intressenter insyn ino forslaget samt mojlighet att berora det.
Jamn- samt bygglagen
Det ar jamna- sam Bygglagen (PBL) sasom vasentlige styr verksamheten kring plan- och byggverksamheten. Lagen befinner sig indelad ino avsnit saso reglerar olika verksamheter. Inom Lagen finns bestammelser om planerin it lan samt divateoxi och ifall bebyggelse. Bestammelserna syftar till att tillsamman beaktande fran saken dar enskilda manniskans oberoende framhava nagon samhallsutveckling tillsammans jamlika samt goda sociala levnadsforhallanden for manniskorna ino dagens samhalle och forut nastkommande generationer. Lagen beskriver vilka villkor herre amna placer intill lokalisering it bebyggelse med mera, respektive vilka begaran villig skarning karl skall stalla, och innehaller bestammelser forut saval detaljplanering saso sta oversiktsplanering.
Jamn- och bygglagen kom 1987 sam fornyades 2011. For dess gallde byggnadslagen av 1947. I enlighet me byggnadslagen hanterades detaljplanelaggning tillsamman stadsplan och byggnadsplan vilka herre forutsatte skulle atfolja vad sasom uttryckts ino saken da oversiktliga generalplanen. Aldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner galler idag sasom detaljplaner. Dessa aldre planer har ick langre e genomforandetid.